I torsdags skrev vi sedan uppsats i projektmanagement. Ha inte fått besked om något resultat än, men det borde ha gått vägen. Morgonen efter var det så dags för VM i snabbräkning. Maschinenelemente-tentan varade i 60 tokigt stressiga minuter, uppgifterna var inte så svåra och hade bara tiden varit normalt tilltagen skulle det inte ha varit några problem att skriva nästintill alla rätt på beräkningsdelen. Nu förvandlades det hela till någon form av lotteri där man varken hann tänka eller kontrollera. Det kan ha gått hur som helst. Knäpp-tyskar.
Nu under helgen har jag förutom pluggandet hunnit med att spela med orkestern på ett födelsedagskalas i Ismaning. Det är verkligen kul att se hur stolta Bayerarna är över sin kultur och sina traditioner. Det är ju inte många i Sverige som firar sin 70årsdag med spelmanslag, husmanskost och samtliga gäster klädda i folkdräkt, synd tycker jag. Här var det däremot hela paketet med blåsorkester, Lederhosen, Drindl, Brezeln, Weisswurst, Weissbier och marschmusik. Vi marscherade in i födelsedagsbarnets trädgård, spelade ett par stycken och fick sedan följa med och äta lunch i utbyte mot ytterligare ett par polkor och marscher.
Om fyra dagar och ytterligare två tentor skall jag glömma allt vad Vorlesungsskript, Übungen, Joule-Bryton-Prozesser, Projektsteurerungsgremien och mindesterforderliche Betriebsvorspannkräfte heter. Siktet är inställt på snöklädda alper och jag anar ljuset i tentatunneln.
3 kommentarer:
Jag tror du är lite smygtysk, Martin. Kan föreställa mig dig om 40 år spelandes ompa-bompa med bayerska lederhoser med öl och weisswurst. Det är inte så svårt.
Hoppas det gick bra på crazytentan!
/J
Är det bara jag, eller har du blivit mer lik farsgubben sen vi sågs sist? Hoppas att resten av tentorna går/gått lika bra!
Slutspelsskägg! Jag kommer till ljuset.
Skicka en kommentar